Nätter av frost.

När vinterns kyla känns obeveklig.

När frosten biter i din kind. När bruset ter sig ogenomträngligt.

När allt känns hopplöst.

När du tror att kraften i din kropp ej längre är att finna.

Innan du ger upp vill jag att du stannar ett slag. Kom till mig och jag ska bära dig. Vi kryper in i vrån, in där tiden tycks ha upphört att existera. Jag ser in i dina ögon. Jag ser dig.

Berätta för mig vad som tynger dig. Jag kommer att bära dig tills mina knän viker ner. Berätta för mig om din smärta. Jag tänker hålla dig i mina armar till dess att jorden välkomnar mig åter.

Jag vill att du ska veta att jag älskar dig. Jag älskar dig. Fullkomligt villkorslöst.

Mitt ego bär du uti din hand, och min själ andas genom ditt bröst.

Jag älskar dig. Fullkomligt villkorslöst.

 

 

 
 

Kommentarer
Postat av: danne

Oförskämt längesen jag kollade din blogg, och detta var det "färskaste" jag kunde hitta. Av texten att döma ett brustet hjärta? Kanske ändå inte brustet om jag läser en gång till, men ändå ett bankande.

Min egen blogg låg i djup dvala en längre tid, men har skrivit lite allmänt trams på sistone.
allt gott/danne

2014-07-14 @ 16:43:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0